.

Dom sjunger att allt blir bättre och ska verka lättare då.

Hej bloggen & hej juni månad.

Det har varit svåra dagar.
Min enda moster, så gott som lilla extramamma, tillika vår kompis -ja för ni känner ju henne också, lämnade oss förra veckan. Med enorm sorg och saknad bakom sig får hon vila i frid, & nu behöver hon iaf inte lida längre.

För vissa andra inblandade kanske värre än för mig, men känslan av att vara 1296 km hemifrån och inte kunna finnas där för dem då, skapar en stor tomhet inuti. Jag saknar min familj. I samma veva, ett besked om att min lilla fina syster kanske är sjuk igen, och 130 mil blev snarare till ljusår hemifrån.

Men jag kommer hem snart. Kommer hem, och då ska jag krama om er som jag tycker om så hårt, för vet ni- det är egentligen det enda som spelar nån roll.