matilda goes to Denmark
dethär känns lite typiskt mig:
jag blir ALRIG åk-sjuk. det kan svänga å gunga hur mycket det vill, mitt balanssinne brukar klara det mesta (nu snackar vi inte karusell-wise, där är jag fortfarande en mes, utan när det gäller på vägar & i båt, alltså).
jag blir ALRIG åk-sjuk. det kan svänga å gunga hur mycket det vill, mitt balanssinne brukar klara det mesta (nu snackar vi inte karusell-wise, där är jag fortfarande en mes, utan när det gäller på vägar & i båt, alltså).
ändå tog jag med mig åksjuketabletter när vi åkte hemifrån i morse. tänkte att, det KAN ju hända, så för säkerhets skull.
Nu sitter vi på färjan, å det gungar utav bara fan. jag mår ILLA. och åksjuketabletterna? dom glömde jag på bildäck. grattis mattan.
morsan säger åt mig å dricka öl. att trubba av balanssinnet kan tydligen göra det bättre. men den går liksom inte ner riktigt, tro't eller ej. jag längtar till fastlandet.
man ska aldrig ropa hej innan man är över östersjön, vet jag nu. men då ropar jag Hej semester!
Nu sitter vi på färjan, å det gungar utav bara fan. jag mår ILLA. och åksjuketabletterna? dom glömde jag på bildäck. grattis mattan.
morsan säger åt mig å dricka öl. att trubba av balanssinnet kan tydligen göra det bättre. men den går liksom inte ner riktigt, tro't eller ej. jag längtar till fastlandet.
man ska aldrig ropa hej innan man är över östersjön, vet jag nu. men då ropar jag Hej semester!
SKEPP-OHOJ!
Kommentarer
Trackback
