.

det regnar och det är okej att bara sitta inne. uppe i ottan & nu är 3:e & 4:e maskinen tvätt igång i källaren, och 3:e eller 4:e koppen kaffe på plats i min mage. mellan maskinerna & alla kaffekoppar har jag i kollat animal planet (såklart)- men bara fram till dess att jag blev överfallen av en kackerlacka (ja, det kändes som det, men visst- den kröp bara runt i tv-rutan).
Har märkt att jag verkligen utvecklat en fobi, jag menar mer sjukligt än att som vanligt folk bara hata kackerlackor (det kan väl inte finnas någon som GILLAR dem?) - för jag skriker när jag ser dem på tv, drömmer mardrömmar om att de kryper in i min mun så fort jag öppnar den för att säga något, ser dem i syne när det är löv på marken och hoppar därför högt- ja ni fattar. Undrar om jag någonsin kommer våga åka till kanarieöarna igen? :S

sedan "roade" jag mig med att inspektera mitt ansikte i min förstoringsspegel. det var inte så smart-, nu känns det som att jag skulle vilja sänka ner hela mig själv i ett badkar med frätande syra (inte för att det skulle bli så mycket bättre kanske)  dels för att jag känner för lite självspjäkning (aj,aj,aj), men mest för att jag bara hatar att detdär yttre lagret på mig aldrig kan ge sig med pubertetsfjanterier- (&det gör liksom att jag känner mig som en hormonstinn stackars 15åring i huvet också- typ buhu jag är fuuul.) å skullle allt fräta bort kanske det skulle växa ut ny, vuxen, ren, fräsch, slät hy? knappastva, men mina tankar är ju bra på att skena iväg.