.

Visst är det skillnad på när man verkligen känner att -ah! Nu vill jag skriva av mig, gentemot när man bah döh-måste blogga ihop nåt, för jag har ju trots allt gjort en massa grejer värda att skriva om. Häromsistens var det som förstnämnt, nu- det senare!

Jag vaknade i morse efter att ha sovit bara 4-5 timmar. Igårkväll blev jag inringd till jobb i sista sekund, jobbade 2 timmar & sen behövdes jag inte mer. Surt, för jag behöver verkligen pengar & jag gillar at jobba där jag jobbar nu, Boardriders. Slutade kl 22, och var då lagom pepp till att typ göra nånting. Det blir lätt så här, på La isla tranquila, att man inte gör så mycket. Då blir dagarna ganska långa&tråkiga.

Det dumma då var att Anna skulle precis iväg till sitt jobb när jag kom hem, så jag hade inte min partner in crime att räkna med. Men Koala -(ja, alltså han heter Johan, men eftersom ALLA heter johan så har de lite olika nicknames. Koala har fått sitt för att han är en ganska trött kille, & koalor sover som allmänt känt 23 timmar om dygnet, typ.) -han var hemma & hade kört maratontitt på OS de senaste 5 timmarna, så han var på.

Dock, pga tidigare nämnda orsaker, så borde man ju inte gå ut & spendera pengar när man knappt har några, så vi blev hemma. Vi hittade två 6pack san miguel i kylen & drog igång ett ölmaraton istället. Snack, gammal musik & gamla bilder in slideshow. Riktigt mystrevligt. Sen kom Anna hem vid 4tiden & vi insåg att det var jävligt sent. Men hon ville såklart vara med & mysa,& vi ville ju mysa med henne också, så vi fortsatte ett tag till & gick på cidern till&med.

Idag; vaknar i ett ööövervarmt instängt rum kl 10 & kan bara inte vara kvar där längre. Fick lite halvt panik & drack 1 liter vatten, minst. Fick ont i magen & gick upp på taket för lite friska fläktar. Trodde jag,ja. Där var nothing else but vind-stilla STEK (i know, borde inte klaga). Läste ut Alkemisten & ringde sedan Pelle som satt på Ambaradam-dam-dam & fikade (som vanligt :) ).
Slängde ihop mina grejer, dator-bikini-handduk, gled (på vägen till fiket) ner till stranden och tog ett snabbt dopp (snabbt-så-att-datorn-inte-hinner-bli-snodd) i ett underbart kristallklart hav i alldeles lagom temeperatur. 

Så nu sitter jag här, lagom uppfriskad, pigg, inte-alls-bakis-längre & skriver.
Man borde inte klaga, som sagt.
Så idag får blir en dag av uppskattning. Jag är glad att jag har vad jag har just nu. Jag ska inte klaga om de ringer in mig till att jobba ikväll. trots at jag vill-vill-vill ha jobb& pengar, så klagar jag ändå alltid när jag väl ska jobba, för jag är bara LAT i själen.
Nepp! Nu fick jag lite energi av denna positiva anda, så jag ska nog fanimej ta & skriva ihop mitt CV (& hoppas på att lite utav denna skrivlust hänger kvar i några minuter till)

Utan att KLAGA, så vill jag bara upplysa er om att det verkar som att även minneskortsläsaren på min dator har kollapsat (som så mycket annat, menar jag) så jag kan TYVÄRRinte lägga upp några bilder :(
slänger upp en bild, tagen av min fina vän Pelle- grym fotograf, som kan få symbolisera min sinnesstämning.
Tack för att ni tog er tid att läsa! /Matíí