orkar inte mer

förlåt. ingen vill väl höra på dethär. det är sedan länge gammalt, liksom. jag är inte ens själv säker på om jag fortfarande vill prata om det.
just nu måste jag bara få det out of my system.
du gör mig så ledsen. fortfarande.
precis när jag tycker att jag har läget under kontroll, vet vart jag har dig, så kommer du och rör upp allt igen.
Jag tror jag har gjort allt jag kan för dig. jag försökte.
när det var "oss", när du förstörde allt det fina. efteråt.
det går inte ju inte mer då, jag kan inte?

önskar ibland att jag aldrig hade börjat bry mig från första början.
Nu går det inte att komma ifrån. tydligen.
Jag ville ju laga dig! laga oss. gång på gång (dum som jag var)
...lappar & lappar men du bara fortsätter vara trasig.

jag menar inte att vi är varsin halva som blir en hel ihop.
längre.den tanken har jag sedan länge släppt.
den, hoppet & tron på det mesta faktiskt.
men för din egen skull? för din mammas,pappas, dina systrars?
min ? du anar inte hur det är att vara orolig såhär, hela tiden. över att något ska hända en person man bryr sig om. du. som liksom verkar ha slutat bry dig om både dig själv & andra. jag är rädd att ingenting spelar någon roll längre.
ska ingen få vara hel bara för att du är trasig?

du säger en sak och gör precis tvärtemot.
tatuerar in mitt namn på din kropp dagen efter att du varit tillsammans med någon annan. som för att rentvå ditt eget samvete. AJ!mitt.hjärta.
redan då. & det hade knappt börjat.
två år senare.
är inte denhär leken slut än? jag vill inte vara med längre.
samtidigt kan jag liksom inte dra mig ur. i'm in too deep, pånåvis.
jag skulle aldrig förlåta mig själv om någonting hände dig. aldrig.
för du har liksom alltid varit mera förstörd än jag (läs:utåt?)
trots att det var du som förstörde.
jag måste ta hand om dig.

ironi.nu. medan tatueringen täcks över får jag dina tomma vackra tomma kärleksfulla tomma fina jävla ord och jag blir bara tom. & ledsen & arg. fattar man väl att man inte kan riva&slita i nåt man försöker laga? eller som det så klassiskt heter, äta kakan & ha den? det funkar ju inte så.
det handlar inte om en tatuering. man gör vad man vill med sin kropp. men jag tycker att det kan få symbolisera det hela. gör det rätt bra faktiskt. man gör vad man vill med sitt liv också.
 

det var det.
vet inte riktigt vart jag ville komma
önskar jag visste vart jag var påväg


Kommentarer
Postat av: Sarah

Kan bara säga; I know the feeling! Varför hittar man vilsna själar till bad boys som sårar en gång på gång?! För att sedan komma krypandes tillbaka och då smälter man som en isbit i solen för deras jävla bullshit och ursäkter. Hm, kanske vore bäst att leva celibat resten av livet?! vet inte vad som hänt nu för att bägaren ska rinna över men släng iväg ett mail om du vill skriva av dig, lyssnar så gärna! Stå på dig, för du är fan inte värd att trampas på! Inte heller kan du ansvara för någons annans handlingar och val av livsstil, även om jag vet hur gärna man vill försöka fixa och laga. vet att det är svårt att släppa taget, men du är värd nåt bättre och kan lägga energin på nån som förtjänar det! xoxo <3

2009-11-09 @ 15:26:27
URL: http://sarahsadventures.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0