.

sammanfattningsvis ganska smärtfritt firande. fina presenter & god mat,
men summa sumarum är jag glad at det är över och ganska nöjd över att få sitta här i min säng sådär lagom trött& lite bakis, lyssna på bra musik i nya högtalare, bläddra i tidningar, slösurfa & kolla på tv. yes, samtidigt.hello simultanförmåga!

nu ska jag berätta dethär en gång för alla. sen ska det vara ute ur mitt system & folk kan skvallra fritt.

vi såg en schysst snubbe på stan, snyggare än många andra liksom, kanske t.o.m än de flesta. det visar sig att killen antagligen hittat sitt kall & rätta yrke när vi får veta att han är modell & sådär lagom känd. typ. folk visste vad han hette,nämligen alex mola. vi (jag) börjar såklart skämta (that's what i always do) -denna gång om att vi typ ska ragga upp denhär stackars grabben. att linnea skulle ha första tjing för att hon såg honom först, men skulle hon inte lyckas fick jag honom. det var ett skämt. ett låtsasprojekt. jag raggar inte upp killar på stan eller krogen eller nån annan stans.
anyways. är man i nyköping över jul så kommer man antagligen att hänga lite på tellus. vad annars liksom? dagen innan julafton bestämmer vi oss för att gå ut & ta oss ett glas i all julstress, så vi ses hemma hos linnea. vi dricker ett glas vin & drar oss sedan vidare mot tellus. strax innan vi når entrén, strax efter den lilla parken med parkbänkar som vi nypare kallar chill eller fyllebänkarna, så skall jag sammanfatta vårt lilla skämt & jag var på sådär härligt stå-upp-humör. varpå jag utbrister nåt i stil med ; okej tjejer, nu kör vi! vill han inte ha dig så tar jag honom, MOLA MOLA MOLA!
Vi når dörren, vilken jag håller upp för att släppa in min lilla vänskara. jag slänger en millisekundsblick över axeln, så som man gör av artighet för att kolla så att man inte släpper dörren mitt framför näsan på någon som kanske står precis bakom och också ska in.
gulp. svälj. jag slänger en blick till, liite mer eftertänksamt. vem står där, om inte... alex mola?
eh. pinsamt.
förtvivlat fångar jag tjejernas blickar, som också ser vem som står där bakom mig. vi håller andan & går till baren. jag vill dö, eller åtminstone sjunka genom jorden. mola går också till baren, såklart. jag ställer mig så långt ifrån honom som möjligt, beställer så snabbt som möjligt & försvinner så snabbt som möjligt. Lovisa, som hänger kvar i baren i väntan på att få beställa, står en aning närmare the mola's och uppfattar kommentaren jag får när jag går. höh-de va ju hon ju. jag alltså. den utskämda.  vi sätter oss vid ett bord och de sätter sig vid bordet bredvid. antagligen så var  just det bordet ledigt för att gud ville fortsätta leka lekar med mig och mitt sinnestillstånd & verkligen krama det sista roliga ur det hela. jag bytte bord och sällskap och spenderade sedan resten av kvällen i en annan del av lokalen.
nu vill jag bara tillägga såhär efteråt att när vi kollade närmare så var han inte ens sådär drömsnygg. alltså absolut a goodlooking guy och många skulle nog döda för nån med hans looks, men inte min stil liksom. det hela var helt och hållet, från första börjen, en kul jävla grej. jag är alltså ingen alexmolastalker som han kanske tror. jag visste inte vad han hette förrän mina vänner berättade det för mig. de visste, inte jag. nu hoppas jag att han är en självupptagen modell nog att gogla sig själv & förhoppningsvis då hitta & läsa detta.
so, mola, now you know. yours sincerely, matilda♥